Stadshuset

Stockholms stadshus (foto: Yanan Li)

Stockholms stadshus är beläget på den gamla eldkvarnstomten vid Hantverkargatan på stadsdelen Kungsholmen i centrala Stockholm. Byggnaden är säte för Stockholms kommuns förvaltning och ledning; det är här Stockholms kommunfullmäktige sammanträder och borgarråden arbetar. Den består av cirka åtta miljoner tegelstenar och har ett 106 meter högt torn med det svenska riksvapnet tre kronor i toppen.

Stockholms stadshus är ett av Sveriges främsta byggnadsverk i den nationalromantiska andan. Byggnaden som finns på Kungsholmen ritades av arkitekten Ragnar Östberg och invigdes på midsommarafton 1923. Byggnadstiden 1912—1923 till en kostnad av 18 206 206 kronor motsvarande ……. I 2012 års penningvärde.

Gyllene salen                                                                                     (foto: Holger Ellgard)

Gyllene salen (foto: Holger Ellgaard)

Stadshuset används idag som kontor och sammanträdesplats för ca 200 politiker och tjänstemän. Stadshusets praktfulla festsalar: Blå Hallen, De Hundrades valv, Gyllene salen, Ovalen, Prinsens Galleri, Salen tre kronor erbjuds för uthyrning.

Du kan viga dig året runt i Stockholms stadshus festsal Ovalen som rymmer 15 gäster. Ceremonin är kostnadsfri och ni behöver inte vara skrivna i Stockholm.

Nobelbanketten i Blå hallen

Den 10 december varje år är det Nobelfest i Stadshuset. Då kommer alla pristagarna som fått mottaga Nobelpriset i Konserthuset tidigare på dagen till Stadshuset för att fira tillsammans med kungligheter, politiker, företagspersonligheter, sina familjer och andra gäster. Blå Hallen fylls till bredden med galaklädda gäster som avnjuter en fantastisk middag som är speciellt utvald varje år och vars innehåll hemlighålls i det längsta. Nobelfesten direktsänds i TV i Sverige och visas även i många andra länder.

Eldkvarn brinner 31 oktober 1878 (målning av Gustaf Carleman)

År 1907 beslutade Stockholms stadsfullmäktige att man skulle bygga ett nytt stadshus. Som byggtomt valdes den plats där Eldkvarn tidigare stått, ett centralt läge vid Mälarens strand. Efter en arkitekttävling fick Ragnar Östberg uppdraget att rita det nya stadshuset. Ursprungligen köpte staden in fastigheten där Eldkvarnhuset var uppfört med avsikten att bebygga tomten med ett nytt rådhus.

När planeringen för det nya rådhuset hade avancerat så långt att en arkitekttävling hade avgjorts, där Ragnar Östberg stod som vinnare, ändrade man plötsligt planerna till att omfatta både ett rådhus och ett nytt stadshus. Rådhuset skulle uppföras några kvarter längre bort på Kungsholmen vid Scheelegatan.

Efter många turer och intensiva diskussioner kunde stadshusprojektet ta sin början. Östberg arbetade i hård konkurrens med Ferdinand Boberg, som ville bygga ett Nobelpalats vid Djurgårdsbron. Men tidsandan var till Ragnar Östbergs fördel, eftersom Bobergs jugendstil var på väg att bli omodern.

Östbergs byggnadsverk är påverkat av italienska palats, som Dogepalatset (Palazzo Ducale) och Markuskyrkans kampanil i Venedig. Stockholm som Nordens Venedig får här en real innebörd.

Grundläggningen till stadshuset blev ovanligt komplicerad emedan marken bestod av ett elva meter djupt lerlager ovanpå fast berggrund. Uppdraget gick till byggföretaget Kreuger & Toll[1] med Paul Toll som projekt- och byggledare, vilka omkring 1912 slutförde grundläggningen med omfattande pålning. Det 106 meter höga tornet bärs upp av åtta betongpelare à fem meter i diameter som står på berggrunden 11 meter under markplan. Den övriga husgrunden vilar på armerade betongpålar med en sammanlagd längd om 20 000 meter. Henrik Kreüger, vid tillfället tillförordnad professor i väg- och vattenbyggnadsteknik vid Kungliga Tekniska högskolan, var chefskonstruktör för grundläggningen och stod för slutbesiktningen.

Bygget pågick från 1911–1923. Nära en miljon handslagna och sju miljoner maskinslagna tegelstenar samt drygt 18,6 miljoner bitar förgyllda mosaikstenar (till Gyllene salen) användes för att färdigställa arkitektens skapelse. Teglet, ett mörkrött stortegel som lades i munkförband, levererades från Lina tegelbruk utanför Södertälje, och virket till portarna byggda i svart ek kommer från Regalskeppet Riksäpplet. För den konstnärliga utsmyckningen med talrika skulpturer stod bröderna Aron och Gustaf Sandberg.

Ragnar Östberg anställde Oskar Asker från Askersby i Värmland som byggledare när grundläggningen hade slutförts och det egentliga husbygget ovan markplan skulle påbörjas. Oskar Askers byst sitter i dag i en av borgarrådens korridorer.

På midsommaraftonen den 23 juni 1923, på dagen 400 år efter Gustav Vasas intåg i Stockholm, invigdes Stockholms stadshus. Kung Gustaf V med familj anlände med kungaslupen Vasaorden[2] och invigningstalare var Verner von Heidenstam och Hjalmar Branting.

Stadshusbygget har kallats den sista ”riktiga” byggnadshyttan i Sverige, där skickliga hantverkare arbetade med uråldrig, traditionell byggnadsteknik sida vid sida med konstnärer och arkitekten, städse närvarande, som en dirigent mitt i det hela.

Annonser
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: