Djurgårdsstaden

Välkommen till Djurgårdsstaden

Bergsgränd, kv Krigsmanskassan från Breda gatan

Snabbfakta:

  • Djurgårdsstaden ligger på en ö – Djurgården – och utgör en del av Stockholms innerstad
  • Djurgårdsstaden är, näst efter Gamla stan, Stockholms äldsta bevarade stadsdel
  • Djurgårdsstaden kallades förr Båtsmansstaden
  • År 1646 tog Drottning Kristina initiativet att här inrätta ett sjukhus och bostäder för sjömän
  • År 1667, tjugoett år senare, beslöt man att uppföra några stugor till sjömännens sjukvård
  • Av Kronans inkomster skulle årligen utbetalas 1500 daler silvermynt till sjukstugorna
  • Stugorna, fjorton till antalet, anlände från Åland år 1668, vilket man tror är årtalet för Djurgårdsstadens tillblivelse
  • Stugorna sattes upp på den plats där nuvarande Allmänna gränd gränsar till Djurgårdsvägen
  • Mer ståndsmässiga tvåvåningshus kom till senare, de är målade i klassicismens ljusa färger. Dessa hus finner man på Långa gatan och Breda gatan
  • Rödmålade stugor omger de kuperade små gatorna Östra Varvsgatan och Sjömansgränd
  • Idag bor ca 200 personer i Djurgårdsstaden. I områdets utkanter blandas äldre byggnader med höga hyreshus från 1920- och 1930-talen
  • Bebyggelsen utgör ett reservatområde, vilket omfattar ett antal fastigheter i ett bevarat kulturhistoriskt område
  • Husen ägs och förvaltas av AB Stadsholmen. Hela området är en del av Nationalstadsparken Ekoparken

Så hittar du till Djurgårdsstaden:

Från Sergels torg kan du ta spårvagn 7 till Djurgården. Där stiger du av vid station Skansen. På höger sida ligger Djurgårdsstaden.

http://sl.se/scripts/kartor-geografiska/7510.Innerstan.2011.html

Karta över resvägen från Sergels torg till station Skansen

DJURGÅRDSSTADENS HISTORIA

Djurgårdsstaden kallades förr Båtsmansstaden. Vid svenska örlogsflottans förflyttning 1646-47 från gamla Skepps-Holmen (Blasieholmen) till nya Skeppsholmen (Johan III:s Lustholme) väcktes tanken på att grunda ett hospital för sjuka och uttjänta båtsmän. Man tror att Djurgårdsstadens uppkomst kan härledas till det Kungliga brev från drottning Christina, den 31 oktober 1646, som behandlar detta ärende. Brevet hade följande lydelse:

”Wij Christina etc hafwe resolverat att låta upprätta ett särdeles Hospital här i Stockholm, hwarest wij wele att därunder Sjö folcket som förlammade eller eljest af ålderdomsswaghet wanföre och till wår och Cronans tienst incapable blifwa, skola uppehållas och försörjas… Armbössornas medel i hamnarna i Swerige, Finland, Lifland och Ingermanland, såväl som i Pomern och Meckelburg, skola uppbäras….”

De första husen i Djurgårdsstaden
Den första bebyggelsen bestod av fjorton små hus som beställdes från Åland. Stugorna anlände till Stockholm år 1668 och sattes upp på den plats där nuvarande Allmänna gränd gränsar till Stora vägen där de fungerade som sjukstugor för båtsmän. Därför anses årtalet 1668 vara året då Djurgårdsstaden uppstod.

Karta över Båtmansstaden år 1736. Bebyggelse och gatunät ordnades genom en plan upprättad av stadsingenjör Petrus (Petter) Tillaeus (1679-1754). Han skapade också den första detaljerade Stockholmskartan 1733.

Idag upplevs Djurgårdsstaden som en idyll som bara störs av Gröna Lunds ljud sommartid. Numera består Djurgårdsstaden huvudsakligen av trähusbebyggelse från 1700-talet. Dessa fungerade som bostäder åt arbetarna vid Djurgårdsvarvet men också för tjärvräkare (ett yrke som bestod i att befria tjäran från vattenhaltiga avsättningar). Arbetsplatsen ”Tjärhovet” fanns ursprungligen på Södermalm, men flyttades till Beckholmen 1886. Mer ståndsmässiga tvåvåningshus kom till senare och är panelade och målade i klassicismens ljusa färger. De kantar de båda huvudgatorna Långa gatan och Breda gatan, medan rödmålade stugor omger de kuperade små gatorna Östra Varvsgatan och Sjömansgränd.

Djurgårdsstaden i dag
Idag bor det ca 200 personer i de gamla husen. I områdets utkanter blandas äldre byggnader med höga hyreshus från 1920- och 1930-talet. Bebyggelsen i Djurgårdsstaden utgör ett så kallat reservatområde, som omfattar ett antal fastigheter i ett bevarat kulturhistoriskt område. Husen ägs och förvaltas av AB Stadsholmen, som är ett dotterbolag till AB Svenska Bostäder. Hela området är även en del av Nationalstadsparken Ekoparken.

Gator och torg på Djurgården
Djurgården har alltid varit en stadsdel med mycket natur och liten bebyggelse. Den enda stadsmässiga bebyggelsen finns i Djurgårdsstaden med ett gatunät som för tanken till Gamla stans äldsta delar.

Namnsättningen av gator och vägar på Djurgården sköttes fram till 1950-talet av Djurgårdsförvaltningen, med undantag för Djurgårdsstaden, som var en egen stadsdel till 1926. 1951 initierade Djurgårdens Hembygdsförening en översyn av namnbeståndet. Man ville undvika förväxlingar med gator och vägar med liknande namn på andra håll i Stockholm.

1952 gjorde Namnberedningen ett förslag som gick ut på att gatunamn med lokal anknytning skulle väljas och 1954 fick ett stort antal gator och vägar sina nuvarande namn. Sedan 1962 äger Stockholms stad rätten att namnge gator och vägar inom Djurgårdsförvaltningens område, när det gäller gator för allmän trafik.

Inom Djurgårdsstaden härstammar gatunamn som Lilla Allmänna gränd, Breda gatan och Långa gatan från 1700- och 1800-talet. Här finns även två gator som är uppkallade efter svenska forskningsresande; Adolf Erik Nordenskiöld (Nordenskiöldsgatan) och Salomon August Andrée (Andréegatan).

Långa gatan

Långa gatan. Gröna Lund ligger längre ner på vänster sida.

Långa gatan är den längsta gatan i kvarteret, den är 150 meter lång och löper parallellt med Beckholmsvägen. I dess nordvästliga ände finns Gröna Lunds gamla huvudentré.

Långa gatan. Den gamla huvudentrén till Gröna Lund.

Långa gatan 10 B, Dödgrävarens hus.

Entrédörren är inte högre än 1,50 meter. Dödgrävarbostaden – en enrumsstuga från 1770-talet – är ett timrat och rödfärgat hus. Inne på gården finns ett litet hus av gråsten, det är den tidigare likboden. Det behövdes en dödgrävare i kvarteret eftersom Karl XI lät anlägga en kyrkogård där. Kyrkogården sträckte sig utmed hela den nuvarande Långa gatan från den äldre Tivoli-ingången till hörnet av Breda gatan.Under grävningarna för vissa byggnadsändamål år1924 hittade man skelett av båtsmännen vid Långa gatan.

Dörren till Långa gatan 9 A-E. Lilla Hasselbacken blev krog år 1896 och flyttade senare till den gröna byggnaden vid Djurgårdsslätten, som tidigare varit bostadshus.

Långa gatan 9 (ovan) och 11 (nedan) rymde en gång i tiden Lilla Hasselbacken och Bellmanscaféet. Båda husen har idag renoverats och inretts till bostäder.

Långa gatan 11 A-D. Bellmanscaféet huserade här tidigare. Idag består huset av privata bostäder.

Breda gatan

Breda gatan kallades år 1806 för Breda gränden och det är endast Djurgårdsstadens små förhållanden som kan ha gett anledning till att betrakta gatan som bred.

Djurgårdsbageriet, i hörnet Breda gatan/Långa gatan, är ett putsat tvåvåningshus. Bageriet uppfördes år 1852 efter stadsarkitekt Axel Nyströms ritningar. Byggherre var bagare Johan Thiel. Senaste renoveringen genomfördes år 2011. Hela huset är idag en privat bostad.

Breda gatan mot Långa gatan

Skampålens torg i slutet av Breda gatan (hörnet Breda gatan/Nordenskiöldsgatan).

Skampålens torg fick sitt namn efter en skampåle i form av en båtsmansfigur, som stod där. Den dömde fästes vid en halskedja. Figuren stals en höstnatt år1849. Vid torget ligger en röd liten stuga som har fönsterluckor med små kikhål ut mot torget. Huset är från år 1749 och disponeras idag av Djurgårdens hembygdsförening.

Nordenskiöldsgatan

Vid Skampålens torg ligger Nordenskiöldsgatan som är uppkallad efter Adolf Erik Nordenskiöld. Han fann Nordostpassagen – sjövägen norr om Europa och Asien mellan Atlanten och Stilla havet – på sin forskningsresa med skeppet Vega åren1878-1880. Även Salomon August Andrée har fått en gata uppkallad efter sig, Andréegatan, trots att han misslyckades med sin ballongexpedition till Nordpolen år 1897.

Nordenskiöldsgatan mot Djurgårdsslätten

Andréegatan 7 ligger i hörnet av Nordenskiöldsgatan

Karta över Djurgårdsstaden

http://kartor.eniro.se/m/9XKC7

Sammanställt av Kerstin Warmenius. Fotografierna är tagna av Kerstin Warmenius.

Källa: Henrik Alm: ”Djurgårdsstaden – en trehundraårig idyll”

Källa: Wikipedia

http://www.sandbergnordstrom.se/V-ra-projekt/

http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHelaHistoriken.raa;jsessionid=3066F31A9800079CCACDA91E444C3FF3?anlaggningId=21300000015989&historikId=21000000543672

Annonser
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: