Rörstrand

RÖRSTRAND i Vasastaden, Birkastan

Gröna Anna – foto: Holger Ellgaard

1726 anlades Rörstrands porslinsfabrik invid Karlbergs slott, befolkningsmängden i Stockholms stad var då 48 800. Fabriken hade fått privilegium att framställa äkta porslin, men fajans var det enda som kom att framställas fram till 1770-talet. Först sedan Gustafsberg grundats 1825 tar produktionen av moderna tryckta serviser i flintgods fart. Under 1860-talet var Rörstrands porslinsfabrik en av landets största industrier. År 1900 fanns där runt 1 100 anställda. Fabrikens produkter hade världsrykte och man deltog med framgång i olika konst- och industriutställningar. Utbyggnaden av staden gjorde att marken behövdes för bostäder. Fabriken stängdes och revs 1926 då var Stockholms stads befolkningsmängd uppe i 453 332, tillverkningen flyttades först till Göteborg där man köpt upp Göteborgs porslinsfabrik och senare, på 1930-talet, till Lidköping.

Serviser

Det är först under 1800-talet man kan tala om serviser i egentlig mening. Redan från de första åren gick det att beställa större bordsuppsättningar i samma dekor, men det mesta var beställningsvaror och några namngivna serviser fanns inte. När de tryckta dekorerna för massproduktion dyker upp – den första egentliga matservisen är 1826-års servis – saknar de alla namn. Först i slutet av 1800-talet skapas riktiga namn på serviserna.. Lila spetsmönstret var en av 1800-talets absolut populäraste serviser och tillverkas långt in på 1900-talet (ca 1845-1934). Vid sekelskiftet skapas en rad serviser som sedan finns kvar i sortimentet närmare 50 år som Bella, Vineta. En annan av Rörstrands långkörare var servisen ”Grön Anna” (som i en äldre variant heter Gröna Anna). Fram till 1926 tillverkas den dock av Göteborgs porslinsfabrik. Långköraren framför andra var Lila spetsmönstret som tillverkas från ca 1845 och fram till 1934. Ostindia är exempel på en av fabrikens populära dekorer från senare tid.

10 september 1860. Rörstrands Porslinsbruk låter uppföra arbetarbostäder längs med Rörstrandsvägen. Artikeln i dagspressen lyder: ”Den ger betraktaren den sorgligaste och mest anslående anblick. I sanning, om man vill bibehålla ett lätt hjärta och gott lynne, bör man undvika Rörstrandsvägen. Det krävs verkligt hjältemod för att inträda under dess tak. De råtthål till bostäder vilka i denna byggnad äro inrättade är av uslaste dager och har försetts med parodi till fönster”. Den 1 december 1864 meddelar Brukspatron Ståle, dåvarande ägare av porslinsfabriken, att bostadslängan rivits och ersatts med nya och avsevärt bättre arbetarbostäder.

Den 21 september 1860. Johanna Maria Petterman stjäl porslinsvaror för sammanlagt 300 Rdbs värde. Hon införskaffar en stor Krinolin (stor utspänd underkjol av tageltyg), därefter lägger hon porslinet i två påsar som hon därefter gömmer på var sida under Krinolinen. Hon har på så sätt obemärkt kunnat smuggla ut mängder av porslinsvaror från fabriken. Detta skall ha pågått kontinuerligt sedan juletid 1859 och uppdagades inte förrän sensommaren1860.

Den 18 mars 1880. Kemisten Nordblad är i laboratoriet sysselsatt med lösa upp ett skålpund guld varvid en kraftig explosion inträffar. I laboratoriet krossades alla fönsterrutor och i målaresalen som ligger precis ovanför krossades bl.a. en dyrbar vas. Nordblad skadades i handen och ansiktet, han fick dessutom bestående ögonskador. Guldet värt 600 fr försvann spårlöst.

Den 7 oktober 1892. På initiativ av disponenten har en matsal för arbetarna öppnats vid fabrikens Marketenteri. De anställda erbjuds inhandla middagar på Kronobergsgatan och förtära dem i den nya matsalen. En helportion kostar 20 öre och en halvportion utan bröd 15 öre.

Fabriken år 1896 – foto: Ronnie Gustafsson

Ostindia

Året var 1930 när Emmy Almström fick syn på en skärva av en ostindisk tallrik i ett glasskåp på sin makes kontor. Skärvan visade sig komma från lasten som bärgats från ostindiefararen Götheborg som förliste 1745. Hon tog fram skärvan, lade den på hans skrivbord och skrev en liten lapp:

”Knut. Jag tycker att Du skall göra något av den här …”. Efter en namntävling, som utlystes i samband med celebrerandet av Ostindiska kompaniets grundande, introducerades servisen Ostindia 1932. Än idag är den en av Rörstrands storsäljare och utsågs för några år sedan till Århundradets servis.

Ostindia – foto: Rörstrand

Delar ur Ostindias sortiment upphörde 2012-06-30. Dessa kommer att ersättas av nyheter när Ostindia firar 80 års-jubileum i september 2012.

Lista över några formgivare och keramiker vid Rörstrand

Utvecklingen efter 1960

Under 1960 till 1990-talen såldes Rörstrand till flera olika ägare, bland annat Uppsala-Ekeby, finska Wärtsilä och Hackman samt Gustavsbergs porslinfabrik.

Idag (2009) är Rörstrand en del av Iittala som på grund av förluster förlade produktionen till Sri Lanka och Ungern. Den 30 december 2005 stängdes fabriken i Lidköping och därmed slutade en nästan 280-årig svensk industrihistoria. Den tidigare porslinsfabriken är idag fylld med nya verksamheter under rubriken Rörstrand Center

1991 presenterades Nobelservisen, som använts sedan dess på Nobelfesterna som firas varje år i Stadshuset.

Rörstrands fabrik idag (Karlbergs slott i bakgrunden) – foto: Holger Ellgaard

Rörstrands slott – foto: Lennart Kjellman

Slutligen kan nämnas Rörstrands slott (som säkert inte många känner till) ligger vid Bråvallagatan intill Filadelfiakyrkan byggd på 1630-talet och var huvudbyggnaden på Rörstrands ägor under den förmögne borgaren Mårten Wewitzers tid. Han skänkte byggnaden till sin gemål, som en morgongåva år 1635. Drottning Kristina (1626-1689) ägde slottet 1649-1651. Hon anlade en riddarakademi ”såsom den i Paris”, där adelns unga fick utbildning i ridning, fäktning, dans, språk och annat. Under Karl XII:s tid användes Rörstrands slott även till att förvara ryska krigsfångar. Åren 1726–1926 tillverkades porslin på området av Rörstrands Porslinsfabrik. Idag är den gamla stenbyggnaden sammanbyggd med FiladelfiakyrkanRörstrandsgatan.

Redan under 1200-talet omnämndes Rörstrand, då Magnus Ladulås donerade egendomen till Klara kloster. År 1527, under Gustav Vasa, drogs området in till kronan. Området kallades “Rörstrand” eftersom Klara sjöns strand var beväxt med vassrör.

Bildkällor:

Bild 1: Gröna Anna                                                             http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Grona_Anna_2.jpg

Bild 2: Fabriken                                                                  http://www.signaturer.se/Porslin/Lankar/Porslin/Rorstrand/fabriken.jpg

                                                                                               Ronnie Gustafsson © 2012

Bild 3: Ostindia                                                                   http://www.rorstrand.se/index.php/produkter/porslinsserier/ostindia/

                                                                                              http://www.rorstrand.se/images/uploads/produktbilder/ostindia_ing.jpg

Bild 4: Nuvarande Rörstrand                                           http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Porslinstippen_2008.jpg

Bild 5: Rörstrands slott                                                    http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Rörstrands_slott.JPG

Annonser
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: