Tyska Kyrkan

Tyska Kyrkan i Gamla Stan (även kallad S:ta Gertruds kyrka)

Tyska kyrkan 2009

2 800px-Stockholm-Altstadt-(gamla-stan)

       Stockholm-Altstadt (Gamla Stan).

Tyska kyrkan är en framträdande och markant byggnad med en fantastisk panoramavy över Gamla Stan i Stockholm. Klocktornet är 96 meter hög.

3 Tyska_kyrkan_stadsbild_2012

                 Tyska kyrkan – Stadsbildsvy från klocktornet 2012.

4 Tyska kyrkan o Gamla Stan55469_81093291

                               Tyska kyrkan och Gamla Stan.

Tyska kyrkan ligger i kvarteret Juno i Gamla Stan och är ett av de allra äldsta kvarteren i Stockholm. Junokvarteret har sitt ursprung ända från tyska Hansa- och medeltiden runt 1300- och 1400-talen. Närliggande gator runt kyrkan är Prästgatan, Svartmannagatan, Tyska skolgränd, Tyska stallplan, Tyska brunnsplan och Tyska brinken.

5 694px-Tyska_kyrkan_portal_2010

       Kyrkans huvudportal.

Tyska kyrkan är också hemort för den ekumeniska församlingen S:ta Gertruds Gemeinde. Det är en av flera icke-territoriella församlingar i Sverige och är inte bara en av de största tyska församlingar i Norden, utan även den äldsta.

6 Grinden till Tyska Kyrkans tomt

                  Grinden från Tyska brinken och grinden till Tyska Kyrkans tomt.

Över grinden, som leder in till kyrkan och dess gård, står i förgylld text på tyska: ”Fürchtet Gott! Ehret den König!” vilket betyder ”Frukten Gud, Vörda Konungen!”.

7 Johan III

                                                             Konung Johan den III.

Tyska kyrkans historia

Kyrkans och S:ta Gertruds församlings historia kan härledas från den så kallade ”tysktiden” i Stock­holm och den tyska Hansans storhetstiden. Den ägde rum mellan 1300- och 1400-talen. Under denna tid, och fram till 1500-talets slut, utgjorde den tyska befolkningsandelen i Stockholm nästan hälften av invånarna. Den 8 mars år 1571 gav den svenske kungen Johan III (1568-1592) tyskarna privilegiebrevet att grunda en egen församling och kyrka. Ända tills dess fick de dela sina guds­tjänster med de finska köpmännen.

Det är vid denna tid ”det finska kyrkbygget”, som då mer hade formen av en gillestuga, började byggas om till kyrka. Men det kompletta färdigställandet av klocktornet och utbygg­naden av en till sist treskeppig kyrka (ett beslut som togs efter förhandlingar mellan tyskarna och Sveriges högsta riksråd år 1636) tog mer än ett halvt århundrade att färdigställa. År 1642 invig­des Tyska kyrkan officiellt.

Gillestugans historia

Gillestugans historia och bakgrund är minst lika intressant som den senare Tyska kyrkans historia. Den vittnar om den tyska Hansa-tidens starka inflytande på Stockholm men även om dess roll och betydelse för stadens då framväxande och livliga handelsliv.

Bland de styrande i staden, och bland köpmän och handelsfolk, talades det tyska och de resandes förbindelser mellan Stockholm och de tyska handelsstäderna var intensiva. De första dokumenten där S:ta Gertruds gillestuga nämns är från år 1389. Under denna begynnande blomstringstid som handelsstad samlades tyska köpmän och grundade ett så kallat ”gille”, som fick benämningen S:t Gertrudsgille. Så kallade gillehus var under medeltiden orter, där alla medlemmar av ett hantverks- eller handelsskrå organiserade sina fester och andra sammankomster och möten i. Bland annat förrättades år 1448 ett kungaval i gillehuset. Gustav Vasa använde den även för möten med stadens borgare. I samband med reformationen, år 1527, överförde kung Gustav Vasa kyrkan till Svenska statens egendom, som så mycket annat vid denna tid.

Den kom istället att användas för gudstjänster av den finska församlingen från år 1560 fram till 1607. Själva gillehusets rester, i form av ett källarvalv, finns sedan dess bevarade under kyrkan.

 8 abbedissan Gertrud av Nivelles

Abbedissan Gertrud av Nivelles.


Gillehusets namn, S:ta Gertrud, kommer från de resande köp- och handelsmännens skyddshelgon Gertrud av Nivelles. Abbedissan Gertrud av Nivelles (626 – 659) blev senare helgonförklarad av påven i Rom och var ett av medeltidens viktigaste och mest populära helgon. Hon blev känd för sin kristliga missionsiver, men framförallt för sin livshållning, sin godhet och strävan att låta bygga kloster och spital, och hjälpte de mest utsatta och fattigaste. Inte sällan avbildadades hon omgiven av råttor då hon enligt legenden kunde skydda både städer och länder från möss- och råttinvasioner. Helgonkulten kring S:ta Gertrud bidrog även starkt till missionsprocessen och det tidiga kristnandet av Norden.

10 Tyska kyrkan på 1800-talet före branden

Tyska kyrkan på 1800-talet före branden.

11 tyska_kyrkans_brand_1878

Tyska kyrkans brand år 1878.


Den gamla exteriören av Tyska kyrkan förstördes under en stor brand natten till den 7 oktober 1878. Därefter fick kyrkan sitt nuvarande utseende efter renoveringen och återuppbyggandet, som var avslutad redan vid 1880-talets slut. Kyrkotornet som syns idag över hela Gamla Stan byggdes då upp och kyrkan fick därmed sitt slutliga utseende ända tills i dag.

12-13 Tyska kyrkan situationsplan planritningTyska kyrkan situationsplan respektive Tyska kyrkan planritning.

Tyska kyrkans hela utseende, dess planritning respektive situationsplan, såsom exteriören och interiören, som det ser ut i dag:

14 Utsmyckad port till Kyrkan av Jobst Hennen Westfalen 1643

Västra ingången: Kyrkans utsmyckade port skapades av Jobst Hennen av Westfalen år 1643.

Kyrkans inre består av vapenhuset, kyrkorummet och dopkapellet på botten­våningen. Ovanför finns Orgelläktaren och Södra läktaren:

1. Västra ingången. 2. Vapenhuset. 3. Dopkapellet. 4. Kungsläktaren. 5. Orgel­läktaren.
6. Sydportalen. 7. Kyrkrummet. 8. Predikstolen. 9. Altare och altar­upp­satsen.
10. Södra läktaren.

15 800px-Deutsche_Kirche_Stockholm1

       Deutsche Kirche Stockholm.

16 Tyska kyrkans skepp55469_44288852

                                Tyska kyrkans skepp.

17 Predikstolen

Predikstolen.

Interiör: Kyrkan består av en tvåskeppig basilika och ett stjärnvalv med halvkolonner av kalk­sten. Golvet är svart med mönsterlagd marmor. Inredningen är av senrenässans stil och består av träpa­neler och en altaruppsats. Predikstolen är utförd i ebenholts och alabaster. Den är troligen också gjord av Jacob Kristler år 1660. Kyrkbänkarna tillverkades av holländaren Christoffer Wellendorf.

18 Kungsläktaren

Kungsläktaren

19 Kungaläktaren från 1672 av kungahusets tyska familjemedlemmar

                   Kungaläktaren från 1672 donerades av kungahusets tyska familjemedlemmar.

I kyrkan finns även en så kallad Kungaläktare, som ritades av församlingsmed­lemmen Nicodemus Tessin d.ä. 1672.

20 Glasfönstren skänktes av församlingsbor av F Zettler 1878-1911

                   Glasfönstren skänktes av församlingsmedlemmen F Zettler 1878 – 1911.

Alla fönstren med sina vackra glasmålningar är donerade av församlingsmedlemmarna efter den stora branden år 1878.

21 Kopia av Gamla orgeln696px-Stockholm-Tyska_kyrka_04

       Kopia av Gamla orgeln i Tyska kyrka.

Mitt på läktaren står en orgel som är en kopia av den mycket speciella, och idag i Europa, historiskt sett helt unika Düben-barockorgeln från 1610-talet. En rekonstruerad kopia av den var i bruk ända till år 1777. Den befintliga barockorgeln invigdes så sent som den 9 maj 2004 i S:ta Gertrudskyrkan och har 36 stämmor. Originalet av Düben-orgeln, som nu kan besiktigas i en gammal kyrka från 1600-talet i Övertorneå trakten, räknas i dag till en av Sveriges främsta nationalskatter och är förmodligen en av världens bäst dokumenterade orgelinstrument.

22 Den nya orgeln55469_17646627

                               Den nya orgeln.

Det finns tre fungerande orglar i kyrkan. En är byggd av Emil Hammar år 1966. Den andra och nu äldsta orgeln är från 1888, gjord av Åkerman & Lund. Den tredje och modernaste orgeln är från orgelbyggaren Willie Peter i Köln, år1973.

23 Södra läktaren med Düben orgeln

                                Södra läktaren med Düben-orgeln.

Mycket av inredningen i Södra läktaren är omgjord efter branden. Men där kan man ändå betrakta 119 oljemålningar med bibliska motiv, som räddades från branden, och som härrör från åren 1559 – 1560, alla målade av Carl Thor Högh och Johan Georg Philip.

24 Markus Hebel altaret 55469_50097447

                               Markus Hebel-altaret.

Altaret och altaruppsatsen är gjord och installerad år 1659 och donerad av Hans Johan Bremer, en tysk köpman i staden.

25 Dübenorgeln 55469_85031509

                               Düben-orgeln.

26 Dopkapellet 55469_74428671

                               Dopkapellet.

Dopkapellet är faktiskt en av de äldsta och återstående interiörer av Tyska kyrkan. Den har klarat sig genom tiden sedan 1570-talet och kan beskådas där än i dag.

Annonser
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: